Att spara.

Jag har alltid haft en väldig diciplin när det gäller pengar, och ekonomi överhuvudtaget. Det är så jag är uppfostrad. Vill man ha något så får man kämpa för det. Att spara pengar är A och O för mig, det spelar ingen roll hur mycket, bara det att men sparar. 
 
Många tycker att det är viktigt att ha det senaste inom allt, "kosta vad det vill, jag ska ha det" ungefär. 
Många väljer att spendera sina pengar på sånt som är skadligt, alkohol, cigg, medmera...
Så olika vi är. Vad är rätt och vad är fel? Tänk efter en sekund, vad spenderar du dina pengar på? Är det värt dem?
 
Har svårt att förstå dem som säger att de aldrig sparar en krona. Vad gör man då vid en oförutsedd utgift t.ex? 
 
 
 
Bara lite tankar som flyger förbi såhär på kvällen när man bläddrar förbi ett avsnitt av lyxfällan på tv. Stackarna vet verkligen inte vad prioritera betyder.
 
// En notis av Louise

2015 lider mot sitt slut

Hallå där..
 
Scrollade ner en längre bit på min blogg och ser att jag i flera inlägg nämner att jag ska ta tag i bloggandet igen. Men mycket snack och lite verkstad på det. Jag skriver när jag har lust. Nu var det senast i april som jag skrev.
 
2015 har varit ett år där ett nytt liv börjat kan man säga. De första åren med barn är en omställning, känner fortfarande ibland att jag inte vant mig, lär la ta ett tag ;-) 
Han är helt underbar vår lilla gosse, nu är han snart hela 14 månader och han har lärt sig gå (läs springa) så det är verkligen full rulle här hemma på dagarna. Han är en kille med så himla mycket personlighet och som bara charmar allt o alla. Jag är verkligen en stolt mamma! Strax är det dags att börja på dagis också, ska bli spännande och se hur han tar det och omställningen det blir för honom att inte längre vara hemma på dagarna. 
 
Sen jag skrev i april har det väl ändå hänt en del, måste helt ärligt kolla tillbaka på bilder man tagit under året för att minnas det man gjort. Det som är störst är att Alexander har växt och utvecklats så otroligt mycket! 
Har också äntligen tagit tag i mitt stora intresse igen, ridningen. Fick i somras chansen att träffa ett mycket stiligt halvblod som jag än idag rider och sköter om två dagar i veckan, det passar mig så bra och han är så snäll och fin den hästen. Är väldigt tacksam att jag får rida honom och det känns så skönt att fått komma igång igen. Bara vara bland hästar är terapi för själen och då mår jag bra!
 
Vi har också flyttat till en annan lägenhet under hösten. Nu bor vi i en trea, innan hade vi en fyra men den bytade vi bort mot denna. Vi älskar vår nya lägenhet och vi börjar få det så fint här med, just nu håller vi på med vårt sovrum. Jag älskar att få inreda och fixa! 
Ja här ska vi bo nu till den dagen vi har möjligheten att köpa något eget. 
 
Jag blev uppsagd i september och två månader senare var jag arbetslös. Inte kul! Men sen den 1 december har jag jobbat på Fredriks jobb i hans ställe för att han ska få vara pappaledig lite, där ska jag vara till slutet av februari. Sen vet jag inte vad jag ska göra än, hoppas såklart på att hitta något annat jobb tills dess. 
 
Nu är det inte många dagar kvar på 2015, men med det sagt så ser jag fram emot vad 2016 har att erbjuda!
 
Puss alla glada :-* 
 
 
 
 
 
 

Torsdag och 5:2-dag!

En sån där jobbig dag igen. Fast är den egentligen så jobbig? Nä, faktiskt inte längre. I början var det jobbigt när kroppen inte var van, då snackar jag om den första veckan jag började. Sen har jag märkt skillnad från vecka till vecka. Och det har gett resultat! 
Jag som är en person med ganska dåligt tålamod när det gäller sånna här saker har aldrig tidigare kunnat hålla fast till en typ av diet under en längre period utan har alltid gett mig. Men sen jag började med 5:2 har jag bara fortsatt och nu är jag inne på min femte vecka. Jag gillar när man ser resultat ganska så direkt annars så ger jag mig. Sån är jag. Skulle faktiskt kunna tänka mig ha detta som en livsstil, eller ja det ÄR ju en livsstil. En livsstil med många fördelar faktiskt. Många tror säkert att det kan vara dåligt för kroppen att vara utan mat länge men faktiskt inte. 
Fråga mig inte vad som händer i kroppen när man fastar för jag kan inte riktigt förklara eftersom jag inte kan använda massa "kroppsliga" uttryck, sånt där läkarspråk ni vet, haha. Jag hänvisar er till Google :D 
 
Vad äter jag då förnågt under mina fastedagar eller äter jag överhuvudtaget någonting? Jo, äter gör jag faktiskt, litegrann. Men max 500kcal om man är kvinna, 600 för män. Det brukar bli mycket soppor. I början körde jag på Naturdiets soppor i och med att de innehåller det man behöver få i sig när man inte äter och innehåller väldigt få kalorier. Men fy, dem är så äckliga och jag fattar inte varför jag drack dem egentligen. 
Brukar börja dagen med en portion havregrynsgröt (130kcal) men idag har jag inte ätit någonting hittils och klockan är snart 12. Ska nog gå och göra mig en ´Varma Koppen´, dem är goda och har flera olika smaker att välja mellan. Innehåller också väldigt få kalorier, ca 100kcal per portion beroende på vilken smak man väljer. Ett mycket bra tips till er som gå på 5:2, det är skönt att kunna få någonting litet i magen när det kurrar som mest. Sen är det viktigt att dricka mycket vatten också, något jag tyvärr är väldigt dålig på, men de ska vara bra för hungerkänslan. 
Du väljer själv hur du vill lägga upp ditt kaloriintag under dagen. Vill du hellre äta flera små mål så gör du det eller om du väljer att lägga allt på en måltid så funkar det också bra. 
 
Har jag någon ork till att göra saker under fastedagarna? Varierar faktiskt. I början när det mesta är jobbigt så hade jag inte mycket energi alls men det har också blivit bättre ju mer veckorna har gått. Men jag brukar som mest när jag rör mig hemifrån att gå en promenad, mest för att komma ut, få lite frisk luft och kanske träffa någon vän. I eftermiddag ska jag och Linda ta en promenad när hon slutat sitt pass. 
 
I det stora hela så är 5:2 en diet jag trivs bra med (än så länge iallafall) och jag kan verkligen rekomendera den till andra som vill gå ner i vikt och förbättra sin hälsa! 
 
Nu måste jag sluta skriva för lillkillen har vaknat och han behöver ha mat! 
 
Lojz
 

Liten och ha feber

Igår fick lillkillen sin andra spruta, utav totalt 3. Eftersom han inte fick någon feber utav den första och han visade sig på bra humör i stort sett hela dagen igår så trodde vi inte han skulle få det denna gången heller. Men ack så fel vi hade. Igårkväll var han varm som ett element och visade sig ha 39 graders feber. Men ändå på gott humör, vår lille kille, lite feber gör dig inget. Gav honom lite flytande alvedon innan läggdags och sen sov han gott hela natten. I morse hade han fortfarande feber och vi misstänker att han har än, men nu sover han gott i pappas famn <3 
Skönt att man som förälder ändå vet vad febern beror på. Förhoppningsvis så borde den ha försvunnit till imorgon, annars får jag nog ringa bvc. 
 
 
PS: Jag har gått ner 6 kilo och det känns så otroligt bra att vara nere på den vikten man hade innan man blev gravid. Även om det fortfarande ska ner iallafall 10kg till (som mitt mål är) så är jag väldigt nöjd hittils. =)
 
 
 
Puss Lojz!

Att vara en ung oerfaren mamma

Hej å hå
 
Idag är det den 13 april, solen skiner ute och jag får inte äta för jag har 5:2 dag. Uttrycket "Vill man va fin får man lida pin" passar väldigt bra in på 5:2 innan kroppen vant sig. 
 
Anledningen till att jag helt plötsligt från ingenstans känner för att blogga idag är för att jag behöver skriva av mig lite. Det här med att vara förälder är helt underbart samtidigt som det självklart har sina jobbiga stunder, vilket också hör till. Men ju mer tiden har gått sen Alexander föddes har jag märkt av en del störningsmoment som jag har blivit mer mottaglig för sen jag blev förälder, som jag inte alls lagt märkte till tidigare. Folks kommentarer är en utav dem. 
Jag behöver inte veta genom ord från en annans mun att mitt barn är ledset när han gråter, tro mig jag både ser och hör samtidigt som man gör allt för att trösta. Anledningen till att han gråter är inte alltid för att han är hungrig, vilket är väldigt lätt för människor att slänga ur sig. Tro mig när jag säger att jag är den som vet och känner till mitt barns signaler bäst av alla. "Naw, är du lite hungrig, får du ingen mat?"... Tacksamt om man vill hjälpa till, absolut. Men att lägga onödiga kommentarer som en pik till mig som förälder klarar jag mig bra utan. 
 
 
De flesta uppskattade och tyckte det var roligt när jag blev gravid, men absolut fanns det också dem som inte visade någonting. Folk som man ändå förväntade sig någon form utav reaktion från.. 
Kan tänka mig att många som fick veta att jag var gravid tyckte det på något sätt var "konstigt" då jag fortfarande är ung och har hela livet framför mig. Visst, att få barn vid 21 års ålder kanske inte är det vanligaste då man är mitt uppe i att upptäcka vilket ben man ska stå på. Men så var det inte för mig. Alexander var inte planerad utan det var rent utav slarv med preventivmedel. Men han är verkligen det bästa "slarvet" man kan tänka sig. Och jag ser så otroligt få nackdelar med att få barn när man är ung. Har alltid velat få barn ung men att det skulle bli just vid 21 visste jag inte. 
 
Men att få sitt första barn, oavsett hur gammal man är så är man lika mycket nybörjare. Redan när vi låg på BB fick jag känslan av vissa sköterskor att dem tyckte jag var för ung och det var ord och inga visor om man gjorde något fel. Ibland är det som om man förväntas inte klara av saker och ting bara för att man är yngre. 
 
Så absolut, mer mottaglig för saker o ting har man blivit sen man fick Alexander. Man ser också saker med andra ögon än tidigare. Jag har förståelse för hur andra småbarnsföräldrar känner sig när man får höra alla onödiga kommentarer och tillrättavisningar. Samtidigt kan jag också förstå de som inte har några barn själva att de befinner sig i en helt annan värld och har svårt att förstå vissa saker och känslor som vi föräldrar. Sånt går inte heller att riktigt förklara. 
 
Så, nu har jag fått skriva av mig lite och som jag nämnde ovan så förväntar jag mig inte att alla ska förstå efter att ha läst denna texten. Kan ju liksom låta hur mesigt som helst igentligen att man ska irritera sig på vad folk säger till en ang ens barn, att det inte är något att bry sig om. Men tro mig, en dag står du kanske själv där och får en jobbig kommentar om ditt barns behov.
 
Nu ska jag försöka njuta av det fina vädret! :) 
 
Ha det bra alla läsare
 
 
 

Två har blivit tre <3

Precis som rubriken lyder så har vi fått barn. Jag och Fredrik har alltså blivit föräldrar, känns underbart men samtidigt galet, att jag som 21-åring skulle få barn trodde jag aldrig för några år sedan. Men nu sitter jag här, mammaledig med en son på snart 4 veckor och han är helt underbar <3 
 
Alexander föddes den 4 november, var 50cm lång och vägde 3805g. 

Än så länge har han bara ett för- och efternamn, några mellannamn har vi tyvärr inte kommit fram till än. Men men, man har ändå 3 månader på sig från och med födseln så innan dess ska vi ha kommit fram till något. 
 
Så sen den 4 november förändrades livet bums. Från att ha levt tillsammans med Fredrik och det bara har varit vi två i vår lilla "bubbla" så blev man plötsligt en till. 
 
 
Förlossningen

Vi hade gått och lagt oss och och jag hade precis börjat falla i ganska djup sömn när vattnet gick, den 3 november klockan halv 12. I samma sekund väcks en liten panikkänsla inom mig och jag skriker på Fredrik som vaknar direkt och flyger upp ur sängen. Värkarna kom inte igång förrän ungefär 15min senare och blev kraftigare och kraftigare ganska snabbt så efter 45min åkte vi in till förlossningen. Väl framme så fick vi ett rum och värkarna gjorde ondare och ondare, Fredrik försökte så gott han kunde att finnas till och hjälpa mig genom både benpress och massage för att dämpa smärtan. Sen fick jag sätta mig i duschen för att genom varmvatten försöka dämpa den, i duschen kom de första krystvärkarna och efter spenderat ungefär 45min i duschen fick jag äntligen lustgasen. *Wiihoo, I'm in heaven* var väl känslan ungefär efter första inandningen. Sen låg jag väl där en stund innan killen äntligen tittade ut. Hela förlossningen i sig gick väldigt fort för att vara förstföderska fick jag höra, 5,5h tog det. Är glad att jag slapp behöva ta någon annan form av bedövning än lustgasen.
 
Jag hade inga speciella förväntningar på min förlossning innan och valde därför att inte skriva något såkallat förlossningsbrev, jag ville bara ta det som det kommer och det är jag mycket nöjd över att jag gjorde. Förlossningsupplevelsen i sig var bra, personalen var bra och tog hand om en på ett bra sätt. Sen att ha Fredrik brevid sig gjorde så mycket, han var nog det bästa stödet man kan ha. När jag låg där och halva bebisens huvud var ute sa han "Jag ska aldrig mer klaga på när jag har ont, du är så otroligt stark älskling". Sen var det över, smärtan försvann så plötsligt från att ha vart så kraftig och vi fick äntligen se vår lilla pojk <3
 
// L.W
 
 

Uppdatering

Oj, här var det dammigt inne.. Inte skrivits på länge. Ska nog inte satsa på någon karriär som bloggerska iallafall!
Låg i sängen igår morse och kom på att jag har en blogg, måste nog gå in och skriva ett inlägg så att det inte börjar växa spindelnät här också. Så här kommer en liten livsuppdatering för de som vill läsa!
 
Ser här att det var den sjuttonde november som jag skrev det senaste inlägget, idag är det den 21 juli så det har hunnit gå ett antal månader. I skrivande stund har jag semester, gick in på den andra veckan idag utav totalt 4 som jag ska ha. Tur med vädret har man haft hittils iallafall, vi får hoppas det håller i sig.
Ja vad har jag gjort sen den sjuttonde november förra året? Förmodligen en hel del som jag inte minns. Utöver den där enformiga vardagen som man har så gick ungefär hela vintern åt till att leta häst då jag hade tänkt att köpa en och ta tag i ridningen igen. Både lite kräsen och noggran som jag är av mig när det gäller mycket så var det inte direkt det lättaste att hitta just den där hästen med stort H. Kände inte att jag fastnade för någon.
I mitten av februari upptäckte jag och min sambo något som skulle betyda en stor förändring för oss då jag plussade på graviditetstestet. Insåg direkt att den eventuella hästen skulle få vänta då det inte kändes så klokt att skaffa sig två "heltidsjobb" som det skulle innebära med både och. Det kommer fler tillfällen för häst, jag är ung så jag har hela livet på mig.
Nu är jag i gravidvecka 26 och idag är det exakt hundra dagar kvar till beräknad förlossning, vi längtar så otroligt mycket efter vår bebis, det ska bli riktigt mysigt. 29 oktober är h*n beräknad. Vi har valt att inte ta reda på könet i förväg då vi inte vill "öppna julklappen före julafton", utan vi vill ha det som en överraskning.
Fredrik har fått byta bort sin bil då vi behöver större, en mazda 6 fick det bli. Han har även gått och fått en tillsvidareanställning på Unident som han börjar på efter semestern, en enorm trygghet för oss båda och vår kommande bebis. <3
 
Det är väl helt enkelt det som det mesta kretsar kring just nu, graviditeten och förberedelserna för den kommande familjemedlemmen. Jag har mått ovanligt bra under hela graviditeten hittils, inget illamående eller något sånt. Visserligen börjar magen kännas mer och mer i vägen nu men det är ju sånt man får räkna med ;-)
 
<3 Nu ska jag inta soffläge med pojkvännen så jag önskar er en fortsatt trevlig sommar! <3
 
 
 
 

Nu ska här sättas igång igen!

Har spenderat någon timme nu med att sitta och läsa igenom alla mina gamla blogginlägg och det är så roligt att läsa! Man fattar inte varför man slutade skriva egentligen. Fick nu ett sånt här litet "rus" i kroppen och ska helt enkelt försöka bli bättre på att blogga igen, tydligen. Hehe..
Även om man har en ganska enformig vardag så att säga. Äta jobba sova.
Ni som läser får gärna ge mig tips på vad jag ska skriva om. Jag är en ganska öppen person med åsikter om både mycket och lite :) Jag tror att personer i min omgivning skulle förstå sig på mig bättre genom att faktiskt läsa det jag skriver i min blogg. 
 
I övrigt så har helgen inte spenderats till något särkilt alls, igår var vi istan lite sen på kvällen åkte vi hem till min familj och käkade tacos och spelade spel, Rapa Kalja blev det där brorsan var bäst på vrickade förklaringar som ledde till ett antal skrattanfall.
Idag hade vi tvätten som hade växt sig onödigt stor, Fredrik har även bytat till vinterdäck på bilen nu. Kvällen ska spenderas med god mat och förmodligen tv-tittande.
Har nu också för hundrafemtioelfte gången bestämt mig igen för att börja äta "hälsosammare", men tänker börja med att lägga ner med allt sött, med hjälp av mina kromtabletter jag köpte igår. Godis är min drog och det gör mig galen!
 
Nu ska jag gå ner till tvätten igen!
 
Hejhej!
 
 
 
 

November- 13

Idag är det lördag, ska alldeles strax ha besök utav Sara och Jesper vilket ska bli mycket trevligt.
Idag har vi varit i Varberg o glott lite, sen för det mesta vart hemma och slappat.
 
Sen jag skrev det senaste blogginlägget har det hunnit bli höst, väldigt mysigt tycker jag. Ni som känner mig vet att jag älskar höststormar och mycket tända ljus. Man saknar sånt på sommaren men alla årstider har sin charm på ett eller annat sätt.
Hur står det då annars till i mitt liv? Jo, just nu ser mitt liv inte ut på något speciellt sätt alls, det är äta, sova och jobba som gäller. Låter kanske ganska trist, men jag har annat omkring mig som sätter guldkant på vardagen, bland annat en underbar pojkvän och en jättemysig lägenhet som jag älskar att komma hem till. Jag och Fredrik hade vår ettårsdag förra veckan, ett år, tänka sig vad tiden går fort.
Har dock inte blivit någon häst än, vart och provat ett x antal men inte "klickat" än. Står också lite mellan ifall jag ska hyra, köpa häst eller bara vara medryttare. Kanske vänta till våren eller nått, vi får se men tillbaka i sadeln ska jag.
 
Jag jobbar fortfarande kvar på CDON och Unident, så på jobbfronten har det inte förändrats så mycket.
 
Nu har jag faktiskt inte så mycket att tillägga, nu ska jag sluta skriva och sätta mig och kolla på Freaky Friday som visas på tv innan Sara och Jesper kommer :)
 
 
Kram på er!
 
 

Semesterinlägg

Hej hallå! :)
 
Idag är det den 3 augusti och jag ska strax iväg för att fira min 13-åriga lillebror, igår fyllde Fredrik år så det var kalas här, i vår "lilla" lägenhet. Ska snart gå och fixa det sista på tårtan som Edvin ska få.
 
Nu är min tredje semestervecka slut och jag går snart in på den sista sen blir det tillbaka till vardagen. Vi började iallafall semestern väldigt bra, cypern! Sen de två veckor som vi nu vart hemma har vi bara njutit av ledigheten vilket det förmodligen kommer bli nästa vecka också :)
 
I torsdags var jag och provred en helt underbar häst, ett fullblod. Tanken är att det ska bli min eventuella foderhäst men vi får se hur det blir då jag inte hört något från dem än. Behöver dock tips på stallplatser med tillgång till ridhus i Falkenberg :-)
Kände bara nu efter min tre års uppehåll från ridningen att det var dax att ta tag i det igen, det är ju fortfarande ett brinnande intresse, vore synd att inte utnyttja. Att ha en foderhäst kommer dock vara nytt för mig då jag aldrig haft "egen" häst innan men det är något jag ser fram emot, nån gång ska ju va den första! :)
 
Nu ska jag gå och dekorera lillebrorsans tårta.
 
Ha det fint allihopa!
 
Jag bjuder på en bild från cypernresan när vi testade vattenskoter! Superkul! :D
 
 
// Louise
 
 
 

Lite nytt i garderoben

Lite sent kanske men i lördags var jag med Malin i Göteborg och shoppade vilket var väldigt trevligt, liten tjejdag blev det :)

Skönt med lite nytt sommarfrächt i garderoben :)


Nu ska de bli ändring!

Usch usch usch säger jag bara.. Idag var första gången på typ ett år som jag faktiskt vågade ställa mig på badrumsvågen igen, var resultatet väntat? Ja men samtidigt nej. Jag har aldrig vart tjejen som hållet på o vägt mig o sånt bara för att inte försöka va så "fixerad" av min egen kropp på ett sätt som skulle kunna få mig att må dåligt. Men idag gjorde jag det och när jag såg resultatet bestämde jag mig genast för att nu ska det banne mig bli ändring! Så från och med i morgon ska jag börja gå ner i vikt och jag har fått tips på en bra app av mamma som enligt henne har funkat bra.
Ska jag vara helt ärlig mot mig själv så var det bra att jag för en gångs skull klev upp på vågen för att kunna se sanningen i vitögat så jag faktiskt känner mer press på mig själv. Go mig go mig sambokilona ska bort!!! 😎💪👍


Övergivenblogg.se

Ja det kanske är så den här bloggen borde heta..


New computer

Medans pojken är och tankar bilen för att sedan kunna ta oss ner till halmstad tänkte jag att jag skriver ett litet inlägg. Jag sitter nu vid min nya dator och dricker ur en burk cola men jag ska snart göra i ordning mig för att åka. Idag blir det att besöka busfabriken med lille Theo :) Hoppas han kommer uppskatta det men vilken unge gör inte det. Jag har förresten köpt en ny dator, en Acer med det senaste operativsystemet Windows 8 :) Än så länge är jag mkt nöjd!
 
Tänkte ta med kameran till busfabriken o se om jag kan få till lite bra bilder, var längesedan jag fotograferade något nu.
 
Nu ska jag gå och göra ve mig, skriver nog när vi e hemma igen :)
 
Hej hopp pillesnopp!
 
/ Lojz
 

Livet har sina motgångar

Kom för inte alls längesen, eller ja, en timme sedan hem från en fikastund med min vän Anna. Man har ju en del att prata om när man inte ses på tu man hand så ofta, så det var kul! :)
 
För övrigt så har dagen varit lite annorlunda idag. Efter att ha legat sjuk hemma ända sen torsdags så kom man idag tillbaka till jobbet. " Ja men jag får ju iallafall jobba tre dagar denna veckan" tänkte jag. Men nej. På lunchrasten kommer en kille och säger att helt plötsligt så ska all bemanning bort från CDON och vi var kallade till ett möte på eftermiddagen. Vi satt och väntade en stund på våra chefer som sedan kom, vi fick alla varsitt personligt möte där de berättade hur läget såg ut. De hade alltså med väldigt kort varsel fått beskedet av ledningen på CDON att idag skulle bemannigen bort. Andledningen till det var för att det just nu inte är tillräckligt med arbete nere på lagret. Tråkigt men sant.
 
Så nu ska både jag, Fredrik och många av våra arbetskamrater vänta på att det blir jobb igen, tillsdess har vi våran garantilön vilket ändå känns bra.
 
Det som kändes konstigt var att i morse när man kom till jobbet var att man inte alls hade väntat sig att det här skulle hända, man var ju liksom inställd på att få jobba hela veckan. Kom lite som en chock men samtidigt var det nog lite väntat ändå. 
 
Nu ska jag kolla farmen och mysa med älskling i soffan :)
 
// Lojz

RSS 2.0