Drömma sig bort för en stund..

Att drömma kan vara underbart. Drömmar har inga gränser. Men en dröm kan också göra en besviken. Först mår man bra för en stund sedan när man inser verkligheten och det kanske är motsatsen till drömmen, det är då den gör en besviken. Ibland säger man "Allt går bara man vill" men ibland gör det inte det. Hur mycket man än hoppas eller kämpar för något blir det ändå inte som man vill och det är när man tillslut inser att man måste förstå att sanningen är det den är och att den inte går att ändra på, det är då besvikelsen kan synas även på utsidan.

För min del har jag än inte slutat att hoppas på det jag vill ska hända. Det kanske finns en chans ändå. Jag vill det mer än något annat just nu. Jag längtar men det jobbiga är att jag inte vet om jag längtar efter något som aldrig kommer att ske. Jag har hamnat i en situation jag aldrig varit i förut och jag kan inte dra mig ur den, jag vill inte dra mig ur den eftersom jag inte än har slutat hoppas, för den som väntar på något gott väntar väl aldrig för länge?
Jag kanske skriver ett inlägg på bloggen någon gång om vad det rör sig om men än så länge håller jag det för mig själv. Tills jag vet.



/Louise