Hmm kan det vara rätt ord att använda i det här inlägget? I don't know. Men jag gör det ändå.
Här tänker jag ta upp ett ämne jag tycker är ganska så intressant och har lite tankar kring.

Är det så att ens personlighet är påverkad av vart man bor och kommer ifrån? Det har jag undrat mycket.
På glesbyggden och i mindre samhällen säger man alltid att folk är sociala och trevliga och har bättre gemenskap. Men så fort man kommer in till städerna är allt annorlunda. Är det verkligen så?

Jag bor i Glommen och här hälsar man alltid på någon när man passerar varandra eller kanske råkar stå i samma kö i konsum, vare sig man känner varandra eller inte. Här känner de flesta till varandra. " Den är det, den jobbar som det, den är mamma till den och så vidare". Men så fort man kommer in till stan är det stor skillnad.
Jag har kommit på mig själv ibland med att säga hej till människor som jag inte känner när jag är inne i stan, på grund av vana. Ibland har man fått trevliga hälsningar tillbaka men flera gånger har folk tittat på mig som om jag vore konstig bara för att jag hälsade.
När jag var i stockholm tyckte jag bara att det var människor överallt, vart man än gick någonstans. Kanske tur egentligen att det inte är samma gemenskap i en sån stor stad som typ här för då hade det blivit jobbigt. Haha ^^

Längre upp i Sverige, typ i Norrland, bland samerna och där omkring, där sägs det att människorna är väldigt tystlåtna av sig och pratar inte mer än nödvändigt. Det tror jag dock bara är någon som hittat på. Men vem vet, vissa kanske är sånna men det finns ju liksom i hela Sverige.

Har man en annorlundare personlighet om man kommer ifrån storstaden eller mindre ställen? Tycker man det är viktigare med ytan någonstans, det vill säga hur man ser ut, vad man bär för kläder osv? Är det någonstans man bara känner sig som en i mängden om man inte har någon form av "status"?  

Vad tror ni? Påverkas man av vart man bor/kommer ifrån? Lämna gärna en komentar här nedtill med era tankar kring det här :)

/ Louise